Mat

Pontus Malmqvist har tecknat ugnen

..

 

  Under forntiden skaffade man mat t.ex. genom jakt och fiske. Som husdjur kunde man ha får och kor. Det som man säkert vet är att de har odlat vete, korn, baljväxter och hirs. Man åt vilda bär och frukter och eftersom det var så varmt under bronsåldern tror man att det även fanns vindruvor.  
 


Man gjorde bröd genom att mala vete eller korn så det blev mjöl, sedan blandade man mjölet med vatten och sedan grädda det på en het stenhäll.
 
 

För att förvara kött eller fisk kunde man torka eller röka det och sedan hänga det i korgar uppe i taket så att inte råttor och möss skulle komma och äta upp det. Man tillagade kött genom att gräva en grop i marken, linda in köttet i löv eller näver och sedan lägga det under heta stenar. Det kallas för en kokgrop

 

SALTA • RÖKA • TORKA

Detta är tre exempel på hur man bevarar mat. Detta har man kunnat långt tillbaka i tiden. De tre exemplen har dock inte alltid varit uppskattade eller använda, men här kommer en kort beskrivning av...

 

SALTNING

I våra dagar har vi inga problem att få tag i salt, det är till och med så billigt att vartenda hushåll har det, om det inte tagit slut då vill säga. Förr, däremot, var salt en så uppskattad vara att enkelt folk kunde ställa till med fest enbart för att de hade saltad mat, liksom "högre" folk kunde skryta med det; man var nöjdare om man hade saltad mat, än om den var färsk. Trots detta trodde man att salt inte förde något gott med sig, förutom en bättre smak i bröd eller på kött. Man trodde ärligt talat att salt gjorde människorna klumpiga och trötta, och till-och-med att man blev oklok av det.

Det verkar som om eskimåerna var de enda som nyttjade salt med gott samvete, då de använde havsvattnet vid matlagning. En författare skev en gång under 1896: "...stora doser salt kan åstadkomma kräkningar, diarré, maginflammation till och med döden..." Därefter har han som exempel en person som intagit ½ kg. salt i 0,5 liter öl, 24 timmar innan sin död. En anledning till att salt ändå var uppskattat, trots alla varningar och "bevis", kunde varit på grund av att saltet var en köpt vara, alltså en importerad vara.

Vårt koksalt är egentligen en bergart, och den fungerar på det viset att saltet binder vätskan, alltså suger upp den. Att salta sin mat är det samma som att konservera den, eller det har i alla fall samma effekt. På det sättet ruttnar inte köttet lika fort. Något som kanske förvånar oss i vår tid, är att saltet knappt användes till att krydda maten med, utan mestadels just för att bevara maten med, fast om du funderar över det så är det ganska logiskt att saltet användes i större mängd till det och inte som bordssalt.

Det finns ju även ett annat slags salt, havsalt, som man får fram genom att torka saltvatten i stora mängder. Sverige själv har inte särskilt lätt för att framställa havssalt. Ett sätt att salta, är torrsaltning. Man gnider in t.ex. kött i salt, sedan läggs den i ett kärl där man fördelar torrt salt på båda sidor om maten; köttsaften dras ut och saltmolekyler kommer in. Voilá! Ett konserverat köttstycke! Salt inte bara konserverar maten, den gör att den inte fryser lika lätt heller. Om du tänker efter så vet du att salt inte kan frysa till is, och om ett köttstycke helt gnids in med salt så tränger mycket av saltet också in i själva köttet; då kan det inte frysa.

 

 
 

RÖKNING

Att röka fisk och kött är ännu ett sätt att konservera maten, men till skillnad från saltning påverkas matens utseende också. När man röker mat innebär det att man helt enkelt låter rök ryka på maten. All rökt mat kan ätas, utan att behöva kokas eller stekas innan. När man röker mat är det ytskiktet som förändras, det vill säga att skinnet på fisken eller köttet förhårdnas och skyddar innehållet från bakterier och annat som inte kan tränga igenom.

Man kan röka på två olika sätt; kall- och varmrökning. Att kallröka innebär att man håller själva röken kall (högst 30 grader), vilket man kan göra genom att leda den bort från elden, kanske genom ett rör eller en gång i marken. Det tar ganska lång tid, men resultatet blir bättre än vid varmrökning. När man varmröker låter man fisken/köttet rökas i varm temperatur(ca. 70-90 grader), men under en ganska kort tid. Det är kanske lättare och går snabbare att varmröka, men hållbarheten blir sämre och det är mindre hälsosamt än vid kallrökning.

 

 
 

TORKNING

Att torka sin mat är en konst man kunnat lång tillbaka i tiden, antagligen den äldsta konserveringsmetod vi känner till i modern tid. När man torkar mat, betyder det att man sänker vattenhalten i maten, alltså låter man safterna och vattnet droppa av med hjälp av väder och vind eller andra krafter. Just det sättet, att använda naturen, håller på att försvinna nu efter flera tusen år av användning, men än finns det naturfolk som vårdar sin mat enligt gammal sed. Det har dock inte helt dött ut i vår moderna industri riktigt än, för i våra livsmedelsbutiker kan man hitta torkade varor överallt, men då är det torkat på kemisk och konstgjord väg.

Ett köttstycke utan vätska, blir mycket lätt i vikt och segt att äta, men det håller sig längre, och eftersom bakterier inte dras till det är det ofarligt att äta; nästan. Med vätskan försvinner också mycket vitaminer och andra näringsämnen, så torkning är kanske inte det bästa sättet att konservera mat på, men det ger en god känsla av mätthet och smakar som det ska. Det är viktigt att snabbt få köttets yta att torka innan flugor och andra insekter får vittring på det och infekterar köttet, och för att hjälpa detta på traven kan man först, om stycket är tillräckligt tjockt, röka köttet så det får en hård och torkad yta, efter det kan man torka med gott samvete.

Nästan allt kött går att torka, fisk- som renkött. Här i Sverige är vår bästa torkningsperiod runt mars, april och maj, vilket man kan utnyttja även om man slaktat under vintern, för det går alldeles utmärkt att torka redan saltat kött. På detta sätt gör samerna, eftersom deras slakt är under hösten, och alltså inte skulle kunna hålla sig tills i mars för att bli torkade. Torktiden är ganska lång, mycket längre än röktiden; vid försök hängde man ut kött i början av mars, och det var klart den 15 april. Naturligtvis beror tiden också på köttets storlek och tjocklek.

Av: Elenor Wiklund

 

 
Fällor

Inför jakten tillverkades fällor av olika slag

Här ses exempel på en fälla för älgar mm. Älgen trampar på fällan och den slår igen.

 
Peka på bilderna så ser du funktionen.

Fällan laddas underifrån.

 

Fällan ovanifrån och laddad.
Täckes sedan med ris för att inte synas.

 


Hällristningar Vem Hur När Varför Var Frågor! Nytt Länkar Info Genväge