Keramik

 

...

 

För ungefär 6000 år sedan, alltså på stenåldern lärde sig människorna att tillverka olika keramikföremål. Då var föremålen ganska grova och enkla. Undan för undan blev människorna duktigare och duktigare på att göra vackrare och mer praktiska föremål. Under bronsåldern så ändras utseendet på keramiken, och formgivningen förfinas ännu mer. Till vardags så hade man ganska grov keramik, och lite finare och tunnare till fest.

 
 

Lerkura

Förr så lades det ner olika keramik föremål i gravarna och man tror att det fanns olika orsaker, bl a att föremålen, skulle komma till användning efter döden. Föremålen som lades i graven kunde också markera den dödes plats i samhället. Man säger att om man lade ner ett föremål i en grav och brände det, då var det för att både den döde och föremålen skulle förandligas tillsammans.

 
 

När man bränner och torkar föremål finns det risk för att dom minskar i storlek. För att undvika detta blandar man i s.k magringsmedel, t.ex krossad granit eller sand.

 
 

När man gjorde större kärl använde man ringmetoden, då rullade man ut leran till långa korvar, och la dom i ringar på varandra, och sedan slätade man ut både in-och utsidorna.

Keramikbild av Micaela P-Brahm

 
 

Och när man gjorde mindre kärl så tog man en lerklump, satte tummarna i den och formade till den med händerna. Slutligen brändes lergodset över öppen eld i 500-600 graders värme. Godset blev sällan helt genombränt, eftersom att det var för svag värme. Då blev godset ömtåligt och gick sönder lätt.

Av Malin

 

Hällristningar Vem Hur När Varför Var Frågor! Nytt Länkar Info Genvägen