Utgrävningsteknik

Provgropar

En utgrävning görs i flera etapper. Om man har en plats som man har tänkt att gräva ut så gör man ”provgropar” över området. Dom görs ungefär en halvmeter gånger en halvmeter med några meters mellanrum. Där gräver man och antecknar noggrant vad man hittar, man gör dock inga ritningar över gropen, för den är såpass liten.

 
När man sedan gjort alla dessa gropar och sparat allt hittat material så tar man in det över vintern (utgrävningar såhär långt norrut görs ju ganska självklart om sommaren, våren och hösten eftersom tjäle är tråkigt att gräva i) och studerar allt material och bestämmer sig för vilka mer exakta platser man skall gräva på. När man har bestämt detta inleds en ny grävsäsong.
Utgrävning

Då åker man än en gång ut till utgrävningen och då börjar man ta upp större ”schakt” och då görs det även ritningar av schakten. Det kan göras flera ritningar på olika nivåer. Där ritar man ut stenar, speciella fynd, jordskiftningar och liknande. Saker man letar efter och vill hitta är självklart metall-fynd, benbitar och annat spektakulärt men också kol, lera, keramik o.s.v.

 
 

Även stenar och skiftningar i jordlagret kan vara intressant. Om man hittar en rund skiva av jord i ett annat jordlager så kan man misstänka att det är ett stolphål t. ex. Och då gräver man ner i halva ”stolphålet”. Ofta ligger det en sten nere i ”hålet” och det beror ju på att trästolpen som varit nedstucken i hålet ruttnat och då har stenar som legat och stöttat stolpen ramlat ner.

bild
 
  Långa svarta streck i ett ljusare jordlager (eller tvärtom) kan vara spår från ett ”årder”. Man har alltså hittat en åker. Alltså är allt avvikande intressant, inte bara ”fynd”.  

Hällristningar Vem Hur När Varför Var Frågor! Nytt Länkar Info Genvägen